Kim Falck berättar fiskehistorier

Kim Falck berättar fiskehistorier

Två nya resor: Trail running Camp i Franska Pyreneérna och vandring Tour du Monte Rosa

På Tour du Monte Rosa guidar Johan Sundberg och i Franska Pyreneérna Kim Fack. De har mycket gemensamt trots att de aldrig har träffats. De har både samma utbildning och har levt, lever sina liv i Frankrike. Vi tänkte därför att det skulle vara kul och intressant och höra lite mer om deras bakgrund, utbildning och hur de ser på sitt jobb. Först ut är Kim Falck.

Detta är det första inlägget i en tänkt serie där vi vill berätta mer om våra guider och samarbetspartners. Vi är mycket stolta över dem och de utgör ju själva ryggraden i vår verksamhet.  Att berätta mer om dem känns också angeläget med tanke på att de är de som kommer att ta hand om er ute på äventyren i bergen.  

Så här kommer en intervju med Kim Falck.

 (Vill ni läsa mer om resorna, klicka här: Trailrunning Camp i Franska Pyreneérna, Vandring Tour du Monte Rosa)

 

- Så Kim, i Alperna och Pyreneérna får väl inte vem som helst guida folk i bergen eller?

Näe, I Frankrike får man inte guida om man inte är utbildad. Här får du antingen vara Accompagnateurs en Montagne eller Guide de Haute Montagne eller alltså UIAGM. Med dessa utbildningar har du rätt att guida i hela världen, de är internationella legitimeringar.  

Det finns ju många som inte är utbildade som är väldigt duktiga guider men det finns rätt många som är väldigt dåliga. Det man får om man har en guide som är utbildad är att man kan var säker på att säkerhetstänket finns där, att dom vet vad som sysslar med.  

- Vad är det för skillnaden mellan en Accompagnateurs en Montagne (AEM) och en UIAGM-guide?

Skillnaden mellan AEM och UAGM är att guide kan hålla på med rep, stegjärn och allting. En Accompagnateurs en Montagne, som jag är utbildad till, får lov att vandra i berg så länge vi inte behöver rep eller stegjärn. På vintertid får vi lov att jobba på snöskor, men inte skidor, så jag kan t.e.x. inte ta med folk uppå randonnéskidor. men på snöskor. Voila!

En annan skillnad är att en AEM guide har mer utbildning på flora och fauna och det läggs stor vikt på att kunna och ge kunskap om kulturen i det område man jobbar i. Nu är ju jag utbildad i Pyrennée Oriental där jag också jobbar, så hela min utbildning har ju varit där ju.  Så jag har djup kunskap om detta område på många plan. 

- Hur lång är din utbildning? 

Du måste visat på att du gjort ett antal listade vandringar innan du kan komma ifråga för intagningsprov. Det tar minst ett år att fylla upp listan tillräckligt för ett inträdesprov. När du väl klarat inträdesprovet får du räkna med ca 2 års utbildning. Du går veckovis varvat med praktik och sen har du en vinterutbildning och på slutet måste du skriva en uppsats, där du ska skriva om ett visst antal vandringar du har gjort under din praktik med gäster, och ett ämne med förankring i berg och vandring.  Jag skrev en uppsats om medicinalväxter och dess historia.

- Så om nån får panikångest på 300 meters höjd kan du bara trycka i dom en växt och så är allt bra?

Nä, vandrar man med mig får du ingen panikångest! Men skämt åsido, under sommarveckorna skulle man lätt kunna överleva på det man bara hittar i naturen. Problemet är att det finns rätt många växter här man dör omgående av om man skulle råka få i sig dem. Så det gäller att ha rätt bra koll på vad som är bra och inte bra.

-Hur kom det sig att du utbildade dig till vandringsguide och varför hamnade du i Frankrike?

Jag har spelat rugby i många år och först i Frankrike och sen i Malmö i fyra år, men flyttade ner till Frankrike permanet för rugbyn 96.

 - Varför Frankrike, är det ett stort rugbyland?

Ja ett av de stora, och i södra Frankrike där jag är, är det rugby som gäller. Inte fotboll.

- Är det för att du läste Asterix när du var liten.

Ja, precis och jag är nästan som Obelix. Så det var för rugbyn som jag höll på med i många och sen när jag avslutade min karriär med ålderns rätt för 10 års sedan, så började utbilda mig till guide. 

Jag hade hållit på mycket med skidåkning och klättring innan rugbyn.  Efter rugbykarriär och avklarad 30-års kris så var det dags att bestämma sig för vad jag skulle pyssla med framåt och då var det rätt naturligt att jag ville jobba med berg, natur och vara aktiv. 

Så då blev det Accompagnateurs en Montagne utbildningen.  Parallellt gick jag en orienteringsutbildning, så jag utbildade mig också till kartritare och orienterare/instruktör. Förhoppningsvis går jag inte vilse… Utöver det har jag utbildat mig till pistör och har jobbat mycket med det vintertid, samtidigt som jag kör snöskovandringar, under sommaren kör jag fullt på vandringar. Ca 250 dagar ute, på snö eller på vandring och även klättring, löpning mest på egen hand.

- Hur trivs du med att bo i Frankrike? 

Man får säga att jag trivs, jag är ju från Skåne, och många vet ju att många kända alpinister är därifrån... 

Men jag trivs väldigt bra där jag bor, jag bor riktigt i bergen, det är gammeldags och enkelt, inte massa köpcentrum, inte massa trafik, och jag gillar det. Jag har ju två så barn med min fru Delphine och det är ett suveränt ställe för barnen att växa upp på. Folk hjälps åt och man ställer upp för varandra, bor man så här måste man tycka om naturen och om att röra på sig, annars går det inte. Vill man sitta på caféer och shoppa är det helt fel. 

- Finns det något att sakna i Sverige?

Kaviar, kräftor och snus.  

- Inget annat alltså?

 Du menar mörka höstdagar, solen som går ner halv tre och 300 regndagar istället för 300 soldagar?, Njae.

-Vad är det bästa med ditt jobb?

Att träffa mycket folk, man hinner uppleva mycket tillsammans när man är ute och går, det kan vara lite tufft ibland så man kommer folk rätt nära. Man lär sig också alltid något nytt, många gångar av gästerna, så man bara visar intresse och är nyfiken. Det blir aldrig samma sak, varje vandring är unik. 

Sen är det bara att att vara ute, folk mår bra av olika saker, för mig är det att vara utomhus och vara i naturen, det gör att jag mår bra. Så enkelt är det. 

- Vad finns det för nackdelar?

Ja, när det är högsäsong så är jag inte hemma mycket med barnen i och med att jag är med gästerna från morgon till kväll. Å andra sidan tar jag igen det för när det är utanför säsong så är jag hemma hela tiden och då styr jag mitt liv helt själv.  Många kvällar kan jag också sova hemma, då jag mest jobbar lokalt.  Så egentligen ser jag inga nackdelar alls med mitt jobb.

- Skulle du kunna tänka er att ha ett 9-5 jobb på ett kontor i någon storstad?

Nej, då hade jag mått jättedåligt, det hade jag inte överlevt. När jag åker hem till Malmö är det ok i två dagar, sen tröttnar jag. Ibland åker jag till Barcelona, det räcker med att jag är där i 20 minuter sen vill jag hem till bergen.  Jag har svårt för att titta på människor, gå i affärer, handla och sitta på caféer, det funkar inte för mig.

- Går det att kombinera guidejobbet med familjeliv?

Ja, det är inga problem. Min fru är vet vem jag är och vad jag behöver. Är jag hemma för många dagar så slänger hon ut mig, så jag får ut och göra nånting. Vi visste vart vi hade varandra innan vi fick barn.  Min fru är också ute mycket, så vi delar det intresset.  

 - Vilket är ditt bästa vandringsminne/händelse?

Jag har flera stycken En gång när jag var ensam och såg en björn, det var helt fantastiskt, hände på randonneskidor den 21 april för snart 4 år sedan.

En gång upplevde jag tillsammans med en grupp en soluppgång där man såg fiskebåtarna lägga ut nere vid kusten, kallt som tusan, det var moln nedanför bergen och bortom det klar sikt, så vi såg Medelhavet. Så står du på 2900 meters höjd, helt suveränt. 

En gång en ung kille som var helt ovan att röra på sig, när jag fick upp honom på högsta toppen i Pyrenée Oriental, han grät av gjädje över att klara av något fysisk,t som han aldrig trott att han skulle klara av. 

- Ge fyra goda råd till gästerna som vill åka med på dina resor.

1. Viktigt att informera sig om resan på förhand så man vet att man hamnat på rätt resa.  Prata med researrangören eller ring gärna guiden, dvs jag, som håller i resan för att få detaljerad information. 

2. Bra att träna lite innan.  Det räcker med att gå, men inte bara korta turer med hunden, utan lite längre vandringar, gärna med ryggsäck.

3. Se till att ha bra ordentliga, ingångna vandringskängor med gott ankelstöd om man ska vandra eller bra trailskor, om man ska springa.

4. Att ha med sig jävlar anamma, rätt inställning!

 Kim Falck på vintertur

- Kim under en skidtur med mig Nicke. Tack för den och tack för intervjun. Vi ses i bergen!

Pathfinder Travels
Göteborgsvägen 3 SE-443 30 Sweden
Tel: 031-707 00 80 Fax: 031-15 34 46
Spiro Kommunikation